Avel och Avelsmål

På denna sida finns ett stycke om Avel och längst ner på sidan Mina Avelsmål. Trycker du på Genetik-knappen kommer du vidare till en sida om detta.

Nyfödd Villa Ängstorp´s Nosis Osis

Avel

Avelsarbete är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete. Uppfödare som kommit långt har ofta hållt på i ett 10-tal år.

Meningen med att bedriva avel får aldrig vara att enbart producera fler djur - det är att få fram bättre djur, både vad gäller sundhet och rastypiskhet. Ha därför aldrig en hona och en hane tillsammans om du inte planerar att skaffa ungar. Vill du bara ha ett marsvin till är det bättre att köpa ett nytt än att ta en kull ungar på sin hona. Varje dräktighet innebär även en risk för honan. Det är inte heller helt ovanligt att marsvinsungarna kan vara dödfödda eller svaga vid födseln. Se till att en dräktig hona har tillgång till bra foder oavsett årstid och alltid har en lugn miljö.

Är det så att du väl bestämt dig för att börja med avel så är första steget att lära dig standarden för den ras du tänker föda upp. Du kan köpa standarden genom Svenska Marsvinsföreningen. Åk på utställningar och besök olika uppfödare för rasen innan du bestämmer dig. Börja inte med för många raser utan koncentrera dig på ett fåtal.

När du så ska välja ut dina första avelsdjur gäller det att komma ihåg att det finns snygga djur och det finns goda nedärvare. Ett utställningsmarsvin med championtitel behöver inte lämna fina ungar och en god nedärvare behöver inte alltid själv vara snygg. Ett bra avelsdjur har dock båda egenskaperna, men är kanske inte det första djur du får tag i. Köp ändå in så bra djur som möjligt hos seriösa uppfödare. Kanske kan du få låna en bra vuxen avelshane istället för att själv köpa en sämre? Ett äldre avelsdjur är oftast ett säkrare köp än en än en unge. Hos ett vuxet djur, som blivit utställt och gått i avel, kan du se djurets bra och dåliga sidor och vilken avkomma den gett. Var mån om att båda föräldrarna är bra avelsdjur.

När du sedan ska välja ut vilka av dina djur som ska bli föräldrar till en kommande kull kombinerar du så att föräldrarna kompletterar varandra. Du kan t. ex sätta upp plussidor och minussidor hos dina marsvin och se vilka som passar ihop. Var även mån om att känna till övriga djur i stamtavlan och föräldrarnas syskon. Försök även att luska ut om det finns djur i stamtalan med någon sjukdom eller defekt. Para inte gärna närmare släktingar än kusiner och halvkusiner. Blir marsvinen för mycket släkt med varandra är det lättare att du befäster ev. sjukdomar och defekter och får osunda djur. Försök att tänka dig en bild i huvudet av "det perfekta marsvinet" (rasstandarden), som du ska nå upp till och försök att tänka i flera led. (Ibland går det dock inte alltid som du tänkt, så du behöver även vara flexibel.)

Honan ska vara minst fem månader innan hon paras, men bör heller inte vara mycket mer än ett år. Honan brunstar ca var 14:e dag. Hon är då bara mottaglig för hanen 8-15 timmar. Honan bör inte ha mer än max tre kullar på ett år för att må bra. (Du får heller inte registrera dessa ungar i Svenska Marsvinsföreningen.) Efter 3 års ålder bör honan inte paras igen. Hon är dock fertil hela livet.

Honan bär sina ungar ca 69-72 dagar. Ca en vecka innan nedkomst märks en lätt vidgning av bäckenområdet, precis vid vardera sidan om ”svanstippen”.  Honan har någon dag/ar innan gått runt, runt på ett ställe i buren och sitter gärna och kurrar dovt med halvslutna ögon. När hon sedan får värkar drar hon fram varje unge genom att dra i ungens framtänder med sina egna. En normal förlossning tar ca 30 min, med ca 5 min mellan varje unge, men det kan variera. Kullstorleken brukar variera mellan två till fyra ungar, men det kan också bara bli en eller, i väldigt ovanliga fall, ända upp till sju! Får honan många ungar kan det ibland vara svårt för henne att föda upp alla helt på egen hand. Ungarna kan då behöva matas av dig själv eller annan hona med kull. Se vidare rubrik Sjukdomar. Ungarnas födelsevikt kan variera, även inbördes i kullen. En unge på 50 gram eller mindre brukar ofta inte klara sig. Mycket stora ungar d v s runt 150 gram kan vara svåra att få ut för honan. Det kan även vara så att honan inte tar av alla ungarna fosterhinnorna och de därför kvävs till döds. Har du tur att komma i tid kan du hinna rädda en sådan unge.

Vill det sig riktigt illa kan honan få ett sjukdomstillstånd som heter toxikos, som ofta har dödlig utgång. Detta uppträder i slutet av dräktigheten eller precis efter födseln. Blir honan sjuk – kontakta marsvinskunnig veterinär! Det bästa är att förebygga toxikos. Se vidare rubrik Sjukdomar.

Men när så allt gått vägen är du lycklig ägare till världens sötaste bebisar! De ser ut som små kopior av sina föräldrar och föds med öppna ögon och med päls (om det då inte är en skinny förstås). Det brukar inte ta lång stund förrän ungarna börjar gå på upptäcksfärd i buren och vilja provsmaka på maten. De piper lika högt som ett vuxet marsvin. Är någon unge svag är det bästa att börja stödmata den direkt. Se vidare rubrik Sjukdomar.

Honan blir brunstig igen direkt några timmar efter födseln, så se upp med hanen, han ska inte vara kvar i buren! Ungarna blir könsmogna vid fem veckors ålder. Hanarna börjar då gå omkring och kurra på höga ben och vickande bak. Då är det dags att skilja dem åt.

När du väljer ut de marsvin du ska behålla gäller begreppet urval och kvalité. Behåll bara de ungar som är lika bra som föräldrarna, (helst bättre än föräldrarna). Du ska förstärka de bra anlagen, inte de dåliga. Gå alltid först efter sundhet och temperament. Du ser ju även defekter redan vid födseln som t. ex extraklor på tassarna, (exemplet ovanligt). Var även t ex restriktiv med framkantsveck  på öronen. När du valt bort ovan djur, som är alldeles perfekta keldjur, går du efter typ och päls (på skinny läs nakenhet och behåring). På ett nyfött marsvin kan du lära dig att se hur brett huvudet kommer att bli i vuxen ålder och även visst när det gäller päls. När det gäller skinny kan, om man har tur, både en helnaken nyfödd unge och en överbehårad nyfödd unge bli rätt behårade som vuxna, men långt ifrån alla. Så, det är bara och vänta och se. Vad jag förstått har ännu ingen riktigt koll på vad det är som styr behåringen på skinny? På skinny har färgen ingen betydelse när du väljer ut bra avelsdjur, alla färger och teckningar är tillåtna i rasstandarden.  Hur ungen kommer att vara i avel vet du inte förrän efter den gett några kullar.

Skriv gärna ner så att du kommer ihåg typ, öron, ögon, behåring, pälstäthet, sjukdomar/defekter ect. på de ungar du får. Detta har du mycket nytta av i ditt framtida avelsarbete. Du ser om det finns något mönster i vad de olika djuren ger i olika kombinationer. Här blir det också dags att använda lite kunskaper om inavel och linjeavel, se rubrik Genetik.

Avla inte fram fler marsvin än du vet att du kan få sålt. Få inte fram allt för många kullar från samma djur, den s.k. inavelsgraden ökar då markant och alldeles för många djur kommer att vara släkt med varandra. Samarbeta gärna med någon annan uppfödare, eftersom du själv aldrig kommer att kunna hålla tillräckligt många egna djur. Var ärlig med dina egna djurs brister och förtjänster.

Till sist, informera den nya ägaren om hur marsvin ska skötas och se till att det djur du säljer får minst en burkompis. Kolla upp så att ev. djuraffärer är seriösa.

Högdräktiga lakelandhonan Imargo´s Athena födde fem stora välskapta ungar två dagar efter bilden togs. Högdräktiga skinnyhonan Eternitýs Exotnica nedkom med sju ungar!

Mina Avelsmål

Jag har bara haft och har en liten uppfödning, men har haft förmånen att få köpa tillbaka eller låna djur med mina egna djur i stamtavlan. Jag har även blivit jätteglad när någon velat låna/köpa något djur till avel, som bl a resulterat i S CH Imargo´s Afrodite, S CH Imargo´s Aethra, S Ch DK Ch Imargo´s Valley of the Shadow of Death, (AZoo´s) Flash-Light, GP S CH Tekla´s Sol och GP S CH Eternity´s Nico Ticko Tinn, Eternity´s Bullertina Bergis och DKsvCH SCH Dias Jumbo Junior de Flap m fl.

Jag har ofta parat skinny med bra pälsat djur utan naken gen för att sedan para lakeland lakeland. Jag har haft fler lakelands än skinny i avel. Jag har innan 2009 aldrig själv parat skinny skinny (även om detta varit målet).  Jag har varit mån om att försöka ta reda på hur alla djuren i stamtavlan ser ut och syskon. Jag har försökt hålla i mig själv (vilket alltid inte varit lätt) och försökt att skyndat l-å-n-g-s-a-m-t . När jag ställer ut djur är de "naturella" d v s de har den behåring de har. Finns det någon där ute som börjat få koll på hur behåringen slår? Kontakta mig!

Om detta sätt sedan varit det ”rätta” sättet att tillverka skinnys på är inte säkert alls. Däremot tror jag att skinnyuppfödare kan komplettera varandra med de egenskaper man lyckats bäst med så att skinnyrasen kan förbättras i stort!

När det gäller sundhet vill jag till Er, som har mina djur i stamtavlorna, berätta att Moonia´s Qibelle på äldre dar fick fatty eyes och fick troligen hjärnblödning el dyl. Så kan det även ha varit med Eternity´s Nicko-Lina, men här är jag inte säker. Jag har låtit operera S Ch Eternity´s Nicko-Tin, som är GP S Ch Eternity´s Nicko-Ticko-Tins son, för urinsten med lyckat resultat. Denna urinsten blev analyserad av veterinär och ska inte vara ärftlig utan foderrelaterad. GP SCh Eternitys Nicko-Ticko-Tinn dog av urinsten, som var foderrelaterad och inte ärftlig. GP Villa Ängstorp´s Krakel Spektakel dog troligtvis av urinsten, men här är jag inte säker. Jag ger numer pellets med mindre kalcium i.

Avelsmål 2011

Mina avelsmål för 2011 är god typ tillsammans
 med slokande, slätta öron med rätt ansättning
samt att börja försöka få in bra storlek
 på öronen. Jag ska jobba för att få bort
 de framkantsveck, som jag fått in den senaste tiden.

Jag vill fortsätta att få in stora, runda,
klara ögon.

Jag ska försöka, förutom storlek och massa,
få in bra skuldror, nacke och resning.

Avelsdjuren ska varken vara för underbehårade
eller för överbehårade utan i möjligaste
 mån ha tät behåring på de rätta ställena.

När det gäller sundhet ska jag försöka hålla
mig borta från djur med anlag för urinsten,
fatty eye och framkantsveck.

Mitt mål är att gilla ALLA djur i stamtavlan.

Under 2011 kommer jag
 att låna vissa av de fina hanar med bra behåring,
som jag tidigare ägt eller köpa tillbaka ungar från dem.

I stamtavlorna kommer jag att ha eng. crested cream, self cream, self black och self golden
för att para ut samt för att förbättra typ, öron och kropp.